Naturen som symbol för den goda barndomen

Barndomen och naturen ses ofta som sammankopplade med varandra. Naturen uppfattas som god för barn och barn anses må bra av att vara i naturen. Men hur har egentligen denna tankefigur uppstått och vad hänger samman med den i det pedagogiska arbetet med barn. Här diskuterar en rad framstående forskare hur barn och natur förhåller sig till varandra, alltifrån Rousseau. Vilka filosofiska ingångar finns i relationen människa/natur, hur förhåller sig natur och kultur till varandra, hur visualiseras naturen i t ex skolfilmer. Vidare granskas natur och barndom i förskolans utbildningsmaterial, liksom natur och genus. Och vilken plats har naturen i barndomsminnen. Bokens skribenter kommer från olika forskningsfält.